Stockholm
Promenad med Olaus Andreae Amnaeus
Författaren bestämde träff med sin farfars farfars farfars farfars far på Västerlånggatan i Gamla Stan, Stockholm. En författare har nämligen privilegiet att ljuga och hitta på så mycket han eller hon vill. Och vem kan hindra det? Ingen. Så läs nu. Språket har friserats och moderniserats för att passa vår tids språkdräkt. Mötet ägde rum någon gång under 1680-talet.
”En roddarmadam tog mig över till Gamla Stan. Stanken från sopor på gatan, hästspillning, slakteriavfall, fiskrens, grisar och höns och illaluktande människor överföll gästen från det tjugoförsta århundradet och satte sig direkt i kläderna och halsen. Avloppsrören på husens ytterväggar skvätte slaskvattnet rakt ut i gränder och på gator så det gällde att undvika att få sörjan över byxorna.
Då dök en svartklädd man upp från den norra sträckningen av gatan. Han hade mörkt hår med mittbena som stack fram under kalotten. Det långa håret hängde i höjd med hakan på båda sidor om huvudet och var förhållandevis tjockt. Prästkragen, en så kallad bladkrage, hängde som en kvarnsten runt halsen och var smutsig i kanterna. Prästrocken, som fungerade som hans vardagsdräkt, var lång och vid. Allvarligt skakade han min hand och fick sig förklarat att jag var hans sonsons sonsons sonsons sonsons son. Han uttryckte sin belåtenhet med att vi båda hade samma typ av näsa och bruna ögon. Så började promenaden.”
”Som du kanske vet”, började han, ”har Stockholm varit Sverige huvudstad sedan 1634, två år efter Gustav II Adolfs död vid slaget i Lützen. Nu heter kungen Karl XI.” Han viskade i mitt öra: ”en enväldig kung som tagit från adeln både egendom och makt. Det sägs att 95 % av vår befolkning är bönder, tre procent borgare och två procent är präster och adelsmän. När jag just hade fyllt 24 år, år 1676, hade 300 människor avrättats för trolldom. Anna Månsdotter var en av dem. Hon blev halshuggen knäböjande över en stupstock och sedan bränd efter att barn vittnat mot henne.
Herren tager och Herren giver. Samtidigt hade vår församling ökat till 6300 medlemmar samma år. Det berodde nog främst på att Sverige blivit en stormakt. Som du vet har vi ju olika landområden runtom Östersjön, från Karelen till Bremen-Verden i Tyskland. Och dessutom har Skåne, Halland, Bohuslän, Jämtland och Gotland blivit svenska, men det vet du säkert redan.
Uppe i backen ser du Storkyrkan, där jag tjänstgör som kaplan. Den är Stockholms stifts domkyrka och byggdes sannolikt under Birger Jarls tid på 1250-talet.” Han undvek att nämna att han blivit avstängd för att ha lett en begravning av ett barn en sen kväll ute på Ladugårdslandet för vilket han straffats. Han lär också ha förrättat vigsel en dag mellan morgon- och kvällsgudstjänsten. Att han hade temperament gavs det bevis på. Vid den första förseelsen hade han nämligen upprört viftat med en bok och skakat på huvudet på väg ner från predikstolen, en upprörande handling ansågs det. Ändå fick han behålla tjänsten för 1689, året han dog, och uppbar en lön på 200 daler kopparmynt.